SVEN PETERSON "IN MEMORIAL"
1923-04-21 - - 2008-10-31

"ALLAS VÅR FARBROR SVEN" har avlidit.

En av Stockholms Konståkningsförbunds längst trogna och flitigaste medarbetare har avlidit i en ålder motsvarande 85 år, och efter en tids sjukdom.

Sven Peterson föddes i Brännkyrka församling på Söder i Stockholm och växte upp tillsammans med modern som var sömmerska. Sven blev tidigt faderslös och fick på grund av detta redan i tidig ålder hjälpa till med familjens försörjning. Som många andra "söderkisar" hade Sven ett genuint intresse för idrott och tävlade själv som löpare både på 200 och 400 meter samt häcklöpning.

Sin första anställning erhöll han som ung grabb på Ekensbergs varv där han arbetade en längre tid som svetsare. Därefter anställdes han som konstruktionsritare på KOCODERK i Häggvik där han arbetade ända fram till sin pensionering.
När Sven nått mogen ålder hittade han sitt "livs kärlek Bojan" som han fick två döttrar med, Marianne och Birgitta, och i likhet med de flesta andra hårt ideellt engagerade fäder inom konståkningsidrotten påbörjade Sven sin sin långa ideella karriär inom Stockholms Konståkningsförbund beroende på att att de bägge småflickorna började i en nybörjargrupp i en av dåtidens mest framgångsrika konståkningsklubbar Stockholms Konståkningsklubb som hade sitt säte i Bromma, "på lagom avstånd till Häggvik" för att citera Svens egna omdöme!
SKK - Stockholms Konståkningsklubb är en i rakt nedstigande led ättling till Äppelvikens Skridskoklubb.
1963 invaldes Sven i SKK:s styrelse och det blev starten på hans 41 år långa karriär som ideell ledare inom Stockholmsdistriktets verksamhetsområde; först som kassör i SKK, därefter följde en lång period som klubbens ordförande; samtidigt som han var verksam på olika poster inom Stockholms Konståkningsförbund, samt som förbundets mer eller mindre ständige speaker i "ur och skur". Om någon kunnat hålla reda på hur många tävlingar som förts ut "över nejden" under de år som "Svenne P" varit verksam med sin mikrofon så hade vi nog alla blivit stumma av förundran och beundran. Tom 1984 var Sven ordförande i SKK och efterträddes därefter av mig, artikelförfattaren. Vid det årsmötet utsågs Sven till hedersordförande i klubben och innehade denna titel fram till sin död. Inom Stockholms Konståkningsförbund vars materialförvaltare han var fram till år 2003 hade Sven praktiskt taget innehaft alla poster i en befintlig styrelse. Och han är även innehavare av Svenska Konståkningsförbundets, Stockholms Idrottsförbunds och Stockholms Konståkningsförbunds utmärkelser för "sin förtjänst".

Musiken följde även Sven på hans fritid. Som gitarrist i en mindre orkester spelade han med glädje på privata fester och dylikt och även i Hyresgästföreningens lokalförening i Häggvik  tog Sven under sin fritid aktiv del.

Utmärkande för Svens personlighet var alltid hans utpräglade vilja att "hjälpa till" i alla situationer; och jag och mina konståkande elever är "farbror Sven" ett stort tack skyldiga för att han med sin utpräglade känsla för "fair play" alltid tog sig tid och stöttade, liten som stor, när sådant behov fanns.

Min vän vila i frid. Sven: nu må himmelens symfoniorkester spela för dig.

Vännen Jane Gustavsson-Lago